Träffade en ung kvinna och vi pratade arbetslöshet och jobbcoacher. Hon berättade om sin pojkvän som varit arbetslös tidigare. Han hade fått en jobbcoach. Det var helt galet sa hon. Han skulle söka 10 jobb om dagen 5 dagar i veckan. Och varje vecka skulle han också träffa coachen och redovisa alla jobb han sökt. Det höll på att ta knäcken på honom. Stöd och hjälp fick han inte.
Det fanns ju inte ens så många jobb att söka för honom, sa hon. Och de ansökningar han skickade iväg var det allt annat än god kvalitet på. Det fanns ju inte tid att titta efter jobb som kanske var möjliga att få och om ett sånt dök upp fanns ingen tid att jobba på en bra ansökan. Så det var ren massproduktion.
Ovanstående borde inte få ske. Jag tänker på alla de företag som får massproducerade ansökningar som de inte hinner ta hand om och inte hinner titta på. Tror arbetsförmedlingen eller vem det nu är som ställer kvantitetskrav att detta bidrar till att få arbete? Jag vet rekryterare som inte vill finnas på arbetsförmedlingens sidor för att det kommer så mycket skräp den vägen. Och med skräp menar de ansökningar som inte är relevanta eftersom de sökande är tvungna att söka alla jobb eller en viss mängd jobb.
Ovanstående borde verkligen inte få ske. Jag tänker på alla de arbetssökande som tvingas söka en viss mängd jobb. Inte av något annat skäl än för att någon ska kunna visa för någon annan att något gjorts. Och alla dessa människor som gång på gång på gång får nej. För även om du redan från början vet att du inte kommer få jobbet så är det aldrig roligt att bli ratad. Framförallt är det inte särskilt uppbyggande för självkänslan. Och självkänsla är något som många arbetssökande har brist på.
Så kanske borde man börja där - med att bygga upp självkänslan hos de arbetslösa - kanske borde man ge dem stöd och hjälpa dem hitta relevanta jobb. Jobb som kan vara möjliga att få. Och kanske borde arbetsförmedlingen återgå till det de en gång var - ett ställe som jobbar med att försöka förmedla jobb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar